Inatsisit

Inuit Piginnaatitaaffii pillugit Institutti – Danmarks Nationale Menneskerettighedsinstitution – pillugu inatsisip Kalaallit Nunaanni atuutilersinneqarnera pillugu peqqussut

UAGUT MARGRETHET AAPPAAT, Guutip Saammaanneranik Danmarkip Dronninngia, nalunaarpugut:

Inuit piginnaatitaaffii pillugit Institutti – Danmarks Nationale Menneskerettighedsinstitution – pillugu inatsit nr. 553, 18. juni 2012-meersumi § 15 aamma Inuit piginnaatitaaffii pillugit Institutti – Danmarks Nationale Menneskerettighedsinstitution – pillugu inatsisip allanngortinneqarnera pillugu inatsit nr. 656, 12. juni 2013-imeersumi § 5 aamma Dansk Institut for Studier pillugu inatsit malillugu aalajangerneqarpoq inatsit Kalaallit Nunaanni atuutilissasoq imatut oqaasertaqartillugu:

Kapitali 1

Pilersitsineq suliassallu

§ 1. Inuit piginnaatitaaffii pillugit Naalagaaffiit Peqatigiit Parisimi tunngaviliussaat nunani tamalaani inuit piginnaatitaaffiinut instituttinut atuuttut naapertorlugit inuit pisinnaatitaaffiisa siuarsarnissaat illersornissaallu siunertaralugu Inuit Pisinnaatitaaffii pillugit Institutti – Danmarks Nationale Menneskerettighedsinstitution pilersinneqarpoq.

§ 2. Inuit Piginnaatitaaffii pillugit Instituttip – Danmarks Nationale Menneskerettighedsinstitutionip sorsunneqartinnagu aamma sakkulersorluni akerleriissuteqarnermi inuit piginnaatitaaffi siuarsarlugillu illersussavai, pingaartumik imaaliornikkut:

1) Kalaallit Nunaanni inuit piginnaatitaaffii pillugit institution pillugu nakkutilliinikkut nalunaarusiornikkullu,

2) inuit piginnaatitaaffiinut tunngasuni misissueqqissaarinikkut ilisimatusarnikkullu,

3) Folketingi, danmarkimi naalakkersuisut, Inatsisartut, Naalakkersuisut allallu pisortani oqartussat namminersortutullu ingerlataqartut inuit piginnaatitaaffii pillugit siunnersornerisigut, tassunga ilanngullugu Inuit Pisinnaatitaaffii pillugit Kalaallit Nunaanni Siunnersuisoqatigiit,

4) inuinnaat suliniaqatigiiffii inuit piginnaatitaaffiinik suliallit ataqatigiissaarnerisigut ikiorsernerisigullu siuarsassallugit,

5) inuit piginnaatitaaffii pillugit atuartitsinikkut atuartitsinerillu siuarsarnerisigut,

6) inuit piginnaatitaaffii pillugit paasissutissiisarnikkut,

7) inuit piginnaatitaaffii pillugit atuagaateqarfiit atortorissaartinnerisigut aamma

8) nunami nunanilu allani inuit piginnaatitaaffii pillugit ingerlataqartunut ikiorsiisarnikkut.

Imm. 2. (Kalaallit Nunaannut atuutilersinneqassanngilaq).

Imm. 3. Kalaallit Nunaanni inuit piginnaatitaaffiinik atuutsitsinermi instituttip suliai ineriartortitsineralu pillugit ukiumoortumik nalunaarusiamik Inuit Piginnaatitaaffii pillugit Institutti – Danmarks Nationale Menneskerettighedsinstitutioni inatsisartunut saqqummiussaqartassaaq. Nalunaarusiaq instituttip tamanut saqqummiuttassavaa.

Imm. 4. Institutti sulinermini inatsisit tunngaviusut malillugit kiffaanngissuseqarnissamik piginnaatitaaffiit aamma inuit piginnaatitaaffii nunani tamalaani inuiannit sukkulluunniit akuerisaasut aallaavigisassavai, pingaartumik tassunga ilanngullugit Naalagaaffiit Peqatigiit nunarsuarmiunut nalunaarutaat, Naalagaaffiit Peqatigiit isumaqatigiissutaanni aamma Europarådip isumaqatigiissutaanni inuit piginnaatitaaffii eqqartorneqartut kiisalu OSCE-p inunnut tunngasutigut pisussaaffii.

Imm. 5. Institutti ilisimatusarnissamut kiffaanngissuseqarpoq.

Imm. 6. Instituttip ilisimatuussutsikkut sulisui ilisimatusarnissamut kiffaanngissuseqarput aamma allanik suliassinneqarsimatinnatik instituttip ilisimatusarfissaasa iluanni killeqanngitsumik ilisimatusartassapput.

Kapitali 2

Instituttip aqunneqarnera

Siulersuisut

§ 3. Inuit Piginnaatitaaffii pillugit Institutti – Danmarks Nationale Menneskerettighedsinstitutioni siulersuisunit aqunneqarpoq, instituttip suliaqarfiini, aningaasaqarnerani ingerlatsineranilu apeqqutini pingaaruteqartuni tamani aalajangiisartunit.

Imm. 2. Siulersuisut 14-inik ilaasortaqarput, inuttut piginnaasaat aallaavigalugit toqqarneqartunik:

1) Ilaasortat arfinillit Inuit Piginnaatitaaffii pillugit Siunnersuisoqatigiinnit toqqarneqarput, tak. imm. 4.

2) Ilaasortaq ataaseq Københavns Universitetimi rektorimit toqqarneqarpoq, tak. imm. 5.

3) Ilaasortaq ataaseq Aarhus Universitetimi rektorimit toqqarneqarpoq, tak. imm. 5.

4) Ilaasortaq ataaseq Syddansk Universitetimi rekorimit toqqarneqarpoq, tak. imm. 5.

5) Ilaasortaq ataaseq Aalborg Universitetimi rektorimit toqqarneqarpoq, tak. imm. 5.

6) Ilaasortat marluk Danske Universitetit ataanni Rektoreqatigiinnit toqqarneqarput.

7) Ilaasortaq ataaseq instituttimi sulisunit toqqarneqarpoq, tak. imm. 6.

8) Ilaasortaq ataaseq Inuit Piginnaatitaaffii pillugit Kalaallit Nunaanni Siunnersuisoqatigiinnit toqqarneqarpoq.

Imm. 3. Siulersuisuni ilaasortat ukiunut sisamanut toqqarneqartarput aamma piffissamut ataatsimut suli toqqarneqaqqissinnaallutik. Tamatuma kingorna sivikinnerpaamik ukiut sisamat qaangiutereerpata aatsaat toqqarneqarsinnaapput imaluunnit nutaamik toqqarneqarsinnaallutik.

Imm. 4. (Kalaallit Nunaanni atuutilersinneqassanngilaq).

Imm. 5. Anguniarneqarpoq Københavns Universitetimut, Aarhus Universitetimut, Syddansk Universitetimut aamma Aalborg Universitetimut rektorinit ikinnerpaamik marluk ilaasortat toqqarneqartut inatsisilerinermut tunngasunut atassuteqassasut.

Imm. 6. Ingerlatseqatigiiffiit pillugit inatsimmi qinersisarneq pillugu aalajangersakkat malillugit sulisumik ataatsimik qinersineq pissaaq. Sulisut sinniisaat soraarsinneqarnissamut allatigullu pissutsit ajornerulernissaannut pineqartup imaluunnit immikkoortup assingusup iluani sulisut sinnisaat assigalugit illersugaapput.

§ 4. Siulersuisut iluminni siulittaasumik ataatsimik toqqaassapput.

Imm. 2. Siulersuisut nammineq suleriaasissaminnik aalajangersaassapput.

Imm. 3. Institutti pillugu siulersuisut malittarisassaliussapput, nunanut allanut ministerimit akuerineqartussamik.

Imm. 4. Siulersuisut pisariaqartitsineq naapertorlugu immikkut ataatsimiititalianik pilersitsisinnaapput.

§ 5. (Kalaallit Nunaanni atuutilersinneqassanngilaq).

Pisortaq

§ 6. Tamanut ammasumik allagarsiinikkut siulersuisut sulianut tunngasuni suliaqarfiini, aningaasaqarnerani ingerlatsineranilu apeqqutini instituttimi ulluinnani aqutsisussamik pisortassamik toqqaassapput.

Imm. 2. Pisortaq siulersuisut ataatsimiinneranni taaseqataasinnaanani peqataasassaaq.

Kapitali 3

Aningaasaqarneq, naatsorsuutit kukkunersiuinerlu il.il.

§ 7. Inuit Piginnaatitaaffii pillugit Institutti – Danmarks Nationale Menneskerettighedsinstitutioni tassaavoq pisortat ingerlatsinerisa iluanni suliffeqarfik imminut pigisoq arlaannaannulluunniit atuumassuteqanngitsoq.

Imm. 2. Instittup ingerlanneqarneranut ingerlataanullu naalagaaffik ukiumoortumik tapiissuteqartarpoq.

§ 8. Institutti siunertaminut naapertuuttumik aningaasaateqarfinnit, tunissutinik il.il. isertitaqarsinnaavoq aamma isertitat tunngavigalugit suliaqarsinnaalluni, tapiissutinik aningaasalersorneqartunik ilisimatusarsinnaalluni aamma tapiissutinik aningaasalersorneqartut allat ingerlatat, tassunga ilanngullugu siunnersortinik ikiorteqarneq siunnersorneqarnerlu, tamanna instituttip suliaasa allat isumagineranut ataqatigiissinneqarsinnaappat.

Imm. 2. Institutti siunertaminut naapertuuttumik suliassat pineqartut aaqqinneqarnissaat pillugit pisortanut oqartussanik ukiunut arlalinnut isumaqatigiissuteqarsinnaavoq.

§ 9. Institutti naalagaaffiup naatsorsuutai pillugit Aningaasaqarnermut ministeriaqarfiup nalunaarutaa malillugu naalagaaffimmi naatsorsuuserinermi maleruagassat atorpai. Ukiup naatsorsuuseriffiusup naanerani instituttip ukiumoortumik nalunaarusiaa suliarineqassaaq, siulersuisunit pisortamillu atsiorneqartussaq.

Imm. 2. Instituttip ukiumoortumik nalunaarusiaa pisortat kukkunersiuinermi ileqquat pitsaasoq malillugu naalagaaffiup kukkunersiuisuinit kukkunersiorneqartaassaq, tak. naalagaaffiup naatsorsuutaanik kukkunersiuisarneq il.il. pillugit inatsimmi §§ 2 aamma 3.

Kapitali 4

Atorunnaarsitsineq

§ 10. Institutti aatsaat inatsisikkut atorunnaarsinneqarsinnaavoq.

Imm. 2. Institutti nammineq pigisutut suliffeqarfittut atorunnaarsinneqarpat illuutaa, artortut, pequtai, pigisai nalillit pisussaaffiilu naalagaaffimmut nuunneqassapput.

Kapitali 5

Atuutilersitsineq il.il.

§ 11. Peqqussut ulloq 15. maj 2014-imi atuutilersinneqarpoq.

Imm. 2. Dansk Center for Internationale Studier og Menneskerettighedip pilersinneqarnera pillugu inatsit, tak. inatsit nr. 411, 6. januar 2002-imeersoq, peqqussutikkut nr. 414, 30. maj 2005-imeersukkut atuutilersinneqartoq, atorunnaarsinneqarpoq.

Imm. 3. Inatsisip atuutilersinnerani Institut for Menneskerettighedip piginnaatitaaffiini pisussaaffiinilu tamani pigisai nalillit aningaasartuutaalu isertitaalu tamarmik Inuit Piginnaatitaaffii pillugit Instituttimit – Danmarks Nationale Menneskerettighedsinstitutionimit tiguneqassapput. Dansk Center for Internationale Studier og Menneskerettighedimit pisussaaffigineqartut pigisai akiitsuilu isertitaalu tamarmik Inuit Piginnaatitaaffii pillugit Instituttip – Danmarks Nationale Menneskerettighedsinstitutionip aamma Dansk Institut for Internationale studier akornanni nunanut allanut ministerip agguatissavai, apeqqutaatillugu piginnaatitaaffinnik imaluunniit pisussaaffinnik ataasiakkaanik instituttit ataasiakkaat sunik piginnaatitaanersut. Inuit Piginnaatitaaffii pillugit Instituttip pisortaa piffissap isumaqatigiissuteqarfiusup naanissaa tikillugu ingerlaannassaaq.

Imm. 4. (Kalaallit Nunaanni atuutilersinneqassanngilaq).

Imm. 5. (Kalaallit Nunaanni atuutilersinneqassanngilaq).

Imm. 6. (Kalaallit Nunaanni atuutilersinneqassanngilaq).

Imm. 7. (Kalaallit Nunaanni atuutilersinneqassanngilaq).

Imm. 8. (Kalaallit Nunaanni atuutilersinneqassanngilaq).

Imm. 9. (Kalaallit Nunaanni atuutilersinneqassanngilaq).

§ 12. (Kalaallit Nunaanni atuutilersinneqassnngilaq).

§ 13. (Kalaallit Nunaanni atuutilersinneqassanngilaq).

§ 14. (Kalaallit Nunaanni atuutilersinneqassanngilaq).

§ 15. (Kalaallit Nunaanni atuutilersinneqassanngilaq).

Københavnimi tunniunneqarpoq, ulloq 23. april 2014

Kunngiussutitsinnik Atsiorpugut Naqissusiillutalu


Menneskerettigheder – Danmarks Nationale Menneskerettighedsinstitution

Anordning nr. 393 af 2014-04-23

VI MARGRETHE DEN ANDEN, af Guds Nåde Danmarks Dronning, gør vitterligt:
I medfør af § 15 i lov nr. 553 af 18. juni 2012 om Institut for Menneskerettigheder – Danmarks Nationale Menneskerettighedsinstitution [1] og § 5 i lov nr. 656 af 12. juni 2013 om ændring af lov om Institut for Menneskerettigheder – Danmarks Nationale Menneskerettighedsinstitution og lov om Dansk Institut for Internationale Studier [2] bestemmes, at loven skal gælde for Grønland i følgende affattelse:


Kapitel 1

Etablering og opgaver

§ 1. Med det formål at fremme og beskytte menneskerettighederne i overensstemmelse med FN’s Parisprincipper, der gælder for nationale menneskerettighedsinstitutioner, etableres Institut for Menneskerettigheder – Danmarks Nationale Menneskerettighedsinstitution.

§ 2. Institut for Menneskerettigheder – Danmarks Nationale Menneskerettighedsinstitution skal fremme og beskytte menneskerettighederne i fredstid og under væbnede konflikter, navnlig ved at
1) varetage overvågning af og rapportering om menneskerettighedssituationen i Grønland,
2) udføre analyse af og forskning på menneskerettighedsområdet,
3) rådgive Folketinget, regeringen, Inatsisartut, Naalakkersuisut, andre offentlige myndigheder og private aktører, herunder Grønlands Råd for Menneskerettigheder, om menneskerettigheder,
4) fremme koordination af og bistand til civilsamfundsorganisationers arbejde med menneskerettigheder,
5) gennemføre og fremme undervisning i menneskerettigheder,
6) forestå information om menneskerettigheder,
7) sikre biblioteksfaciliteter vedrørende menneskerettigheder og
8) bidrage til gennemførelse af menneskerettigheder i ind- og udland.
Stk. 2. (Sættes ikke i kraft for Grønland)
Stk. 3. Institut for Menneskerettigheder – Danmarks Nationale Menneskerettighedsinstitution afgiver årligt en beretning til Inatsisartut om institutionens virksomhed og udviklingen i menneskerettighedssituationen i Grønland. Beretningen offentliggøres af institutionen.
Stk. 4. Institutionen skal i sit virke tage udgangspunkt i grundlovens frihedsrettigheder og i de af det internationale samfund til enhver tid anerkendte menneskerettigheder, herunder især de i FN’s verdenserklæring, FN’s konventioner og Europarådets konventioner omtalte menneskerettigheder, samt i forpligtelser relateret til OSCE’s menneskelige dimension.
Stk. 5. Institutionen har forskningsfrihed.
Stk. 6. Institutionens videnskabelige personale har forskningsfrihed og forsker frit inden for institutionens forskningsstrategiske rammer i den tid, hvor de ikke er pålagt andre opgaver.

Kapitel 2

Institutionens ledelse

Bestyrelsen

§ 3. Institut for Menneskerettigheder – Danmarks Nationale Menneskerettighedsinstitution ledes af en bestyrelse, der træffer afgørelse i alle væsentlige spørgsmål om institutionens faglige arbejdsområde, økonomi og forvaltning.
Stk. 2. Bestyrelsen består af 14 medlemmer, som udpeges i deres personlige egenskab på følgende måde:
1) 6 medlemmer udpeges af Rådet for Menneskerettigheder, jf. stk. 4.
2) 1 medlem udpeges af rektor for Københavns Universitet, jf. stk. 5.
3) 1 medlem udpeges af rektor for Aarhus Universitet, jf. stk. 5.
4) 1 medlem udpeges af rektor for Syddansk Universitet, jf. stk. 5.
5) 1 medlem udpeges af rektor for Aalborg Universitet, jf. stk. 5.
6) 2 medlemmer udpeges af Rektorkollegiet under Danske Universiteter.
7) 1 medlem vælges af medarbejderne ved institutionen, jf. stk. 6.
8) 1 medlem udpeges af Grønlands Råd for Menneskerettigheder.
Stk. 3. Medlemmerne af bestyrelsen udpeges for en 4-årig periode og kan genudpeges for yderligere en periode. Derefter kan de først vælges eller udpeges på ny efter mindst 4 års forløb.
Stk. 4. (Sættes ikke i kraft for Grønland)
Stk. 5. Det tilstræbes, at mindst 2 af de af rektorerne for Københavns Universitet, Aarhus Universitet, Syddansk Universitet og Aalborg Universitet udpegede medlemmer er tilknyttet de juridiske faggrupper.
Stk. 6. Valg af en medarbejder ved institutionen finder sted i henhold til bestemmelserne herom i selskabsloven. Medarbejderrepræsentanter er beskyttet mod afskedigelse og anden forringelse af forholdene på samme måde som tillidsrepræsentanter inden for vedkommende eller tilsvarende område.

§ 4. Bestyrelsen vælger blandt sine medlemmer 1 formand.
Stk. 2. Bestyrelsen fastsætter selv sin forretningsorden.
Stk. 3. Bestyrelsen udarbejder en vedtægt for institutionen, der godkendes af udenrigsministeren.
Stk. 4. Bestyrelsen kan efter behov nedsætte særlige udvalg.

§ 5. (Sættes ikke i kraft for Grønland)

Direktøren

§ 6. Bestyrelsen udnævner efter offentligt opslag en direktør til at forestå institutionens daglige ledelse i faglige spørgsmål og økonomi- og forvaltningsspørgsmål.
Stk. 2. Direktøren deltager i bestyrelsesmøder uden stemmeret.


Kapitel 3

Økonomi, regnskab og revision m.v.

§ 7. Institut for Menneskerettigheder – Danmarks Nationale Menneskerettighedsinstitution er en uafhængig selvejende institution inden for den offentlige forvaltning.
Stk. 2. Staten yder et årligt tilskud til institutionens drift og aktiviteter.

§ 8. Institutionen kan i overensstemmelse med sit formål modtage indtægter fra fonde, gaver m.v. og kan drive indtægtsdækket virksomhed, tilskudsfinansieret forskningsvirksomhed og andre tilskudsfinansierede aktiviteter, herunder konsulentbistand og rådgivning, i det omfang dette er foreneligt med varetagelsen af institutionens øvrige opgaver.
Stk. 2. Institutionen kan i overensstemmelse med sit formål indgå flerårige aftaler med offentlige myndigheder om løsning af konkrete opgaver.

§ 9. Institutionen anvender de statslige regnskabsregler efter Finansministeriets bekendtgørelse om statens regnskabsvæsen. Institutionens regnskabsår er finansåret. Ved regnskabsårets afslutning udarbejdes institutionens årsrapport, der underskrives af bestyrelsen og direktøren.
Stk. 2. Institutionens årsrapport revideres i overensstemmelse med god offentlig revisionsskik af rigsrevisor, jf. §§ 2 og 3 i lov om revisionen af statens regnskaber m.m.


Kapitel 4

Nedlæggelse

§ 10. Institutionen kan kun nedlægges ved lov.
Stk. 2. Nedlægges institutionen som selvejende institution, overgår dens bygninger, anlæg, inventar, formue og forpligtelser til staten.


Kapitel 5

Ikrafttræden m.v.

§ 11. Anordningen træder i kraft den 15. maj 2014.
Stk. 2. Lov om etablering af Dansk Center for Internationale Studier og Menneskerettigheder, jf. lov nr. 411 af 6. juni 2002, som sat i kraft ved anordning nr. 414 af 30. maj 2005, ophæves.
Stk. 3. Institut for Menneskerettigheder – Danmarks Nationale Menneskerettighedsinstitution overtager samtlige de aktiver og passiver og indtræder i samtlige de rettigheder og forpligtelser, som Institut for Menneskerettigheder har ved lovens ikrafttræden. Udenrigsministeren fordeler samtlige de aktiver, passiver, rettigheder og forpligtelser, der påhviler Dansk Center for Internationale Studier og Menneskerettigheder, mellem Institut for Menneskerettigheder – Danmarks Nationale Menneskerettighedsinstitution og Dansk Institut for Internationale Studier, afhængigt af hvilket af de to institutioners mandater den enkelte rettighed eller forpligtelse vedrører. Direktøren for Institut for Menneskerettigheder fortsætter indtil udløbet af sin kontraktperiode.
Stk. 4. (Sættes ikke i kraft for Grønland)
Stk. 5. (Sættes ikke i kraft for Grønland)
Stk. 6. (Sættes ikke i kraft for Grønland)
Stk. 7. (Sættes ikke i kraft for Grønland)
Stk. 8. (Sættes ikke i kraft for Grønland)
Stk. 9. (Sættes ikke i kraft for Grønland)

§ 12. (Sættes ikke i kraft for Grønland)

§ 13. (Sættes ikke i kraft for Grønland)

§ 14. (Sættes ikke i kraft for Grønland)

§ 15. (Sættes ikke i kraft for Grønland)


Givet i København, den 23. april 2014
Under Vor Kongelige Hånd og Segl
MARGRETHE R.
/ Martin Lidegaard

Udenrigsmin., j.nr. 2013-079340


Noter:

[1] Bestemmelsen har følgende ordlyd: »Loven gælder ikke for Færøerne og Grønland, men kan ved kongelig anordning helt eller delvis sættes i kraft for Færøerne og Grønland med de ændringer, som de færøske og grønlandske forhold tilsiger.«

[2] Bestemmelsen har følgende ordlyd: »Loven gælder ikke for Færøerne og Grønland, men kan ved kongelig anordning helt eller delvist sættes i kraft for Færøerne og Grønland med de ændringer, som de færøske og grønlandske forhold tilsiger.«