Statusrapport
Forside til rapporten Børn og unge - status i Grønland 2019

Børn og unge - status i Grønland 2019

Vi sætter i denne rapport fokus på centrale udfordringer for børns og unges menneskerettigheder i Grønland.

Menneskerettighederne gælder for ethvert menneske og dermed også for ethvert barn. De nationale retssystemer og retsregler har imidlertid traditionelt været tilpasset voksne. Børn er blevet set som personer, som skal beskyttes, for eksempel i den familieretlige lovgivning, i værgemålslovgivningen og iden sociale lovgivning. Det er dog siden vedtagelsen af FN’s Børnekonvention fra 1989 blevet mere almindeligt anerkendt, at børn har selvstændige rettigheder.

Rapporten er udgivet afInstitut for Menneskerettigheder og Grønlands Råd for Menneskerettigheder.

Rapporten giver først en kort beskrivelse af udviklingen på området. Dernæst redegør vi i korte træk for børnekonventionen og for, hvilken grønlandsk lovgivning, der har betydning i forhold til konventionen.

Derefter behandler vitre udvalgte emner og giver anbefalinger til, hvor menneskerettighederne kan styrkes i Grønland. Emnerne er:

  • Omsorgssvigt, vold og misbrug
  • Anbragte børn og unge
  • Børn og unge på kant med loven

Desuden beskriver vi relevansen af FN’s verdensmål for bæredygtig udvikling for børn og unge i Grønland.

Der er de seneste år sket en række strukturelle ændringer i Grønland for at styrke beskyttelsen af børn mod omsorgssvigt og overgreb i form af blandt andet oprettelsen af Socialstyrelsen, vedtagelsen af en ny lov om støtte til børn og Naalakkersuisuts strategi mod seksuelle overgreb for 2018-2022.

Institut for Menneskerettigheder og Grønlands Råd for Menneskerettigheder støtter det styrkede fokus på børns rettigheder. Vi finder det væsentligt, at Inatsisartut, Naalakkersuisut og kommunerne også i de kommende år arbejder målrettet på at sikre en koordineret og fagligt velfunderet indsats på socialområdet i børnesager.

Rapportens væsentligste anbefalinger

Institut for Menneskerettigheder og Grønlands Råd for Menneskerettigheder anbefaler i rapporten under alle tre temaer generelt, at de ansvarlige myndigheder indsamler og offentliggør mere statistik. Systematiseret viden om forholdene og om den udvikling, der sker, er væsentligt for at kunne skabe varige forandringer.

Herudover anbefaler vi blandt andet, at:

  • Departementet for Sociale Anliggender og Justitsområdet i samarbejde med kommunerne sikrer koordinering mellem de forskellige myndigheder med henblik på at gennemføre strategier og handlingsplaner i en samlet og effektiv indsats for at støtte udsatte familier og for at beskytte børn og unge mod omsorgssvigt, vold og seksuelt misbrug.
  • Kommunerne sikrer, at reglerne om efterværn i lov om støtte til børn efterleves, således at kommunerne i god tid inden et barn, der er anbragt uden for hjemmet, fylder 18 år, overvejer, om barnet bør tilbydes støtteforanstaltninger efter barnets 18 års fødselsdag.
  • Kriminalforsorgen i Grønland i samarbejde med kommunerne løbende koordinerer den socialfaglige indsats i forhold til unge indsatte i form af uddannelse, arbejde, misbrugsbehandling mv., med henblik på at den unge efter endt afsoning kan leve et liv integreret i samfundet og fri for ny kriminalitet.
  • Grønlands Selvstyre i dialog med Danmark ophæver det territoriale forbehold for Grønland, således at tillægsprotokollen til FN’s Børnekonvention om individuel klageadgang træder i kraft for Grønland.

Meqqat inuusuttullu - Kalaallit Nunaanni killiffik2019

Uani nalunaarusiami Kalaallit Nunaanni inuit pisinnaatitaaffii meeqqanut inuusuttunullu unammillernartut qitiutillugit sammineqarput.

Inuit pisinnaatitaaffii inunnut tamanut atuupput, taamaalillutillu aamma meeqqanut tamanut. Nunanili namminerni eqqartuussiveqarneq inatsisinilu malittarisassat inersimasunut qangalili naleqqussagaasarput. Meeqqat inuttut illersorneqartussatut isigineqartarnikuupput, assersuutigalugu ilaqutariit pisinnaatitaaffii pillugit inatsisini, angajoqqaatut akisussaatitaasut pillugit inatsisini inunnillu isumaginninnermi inatsisini. Kisiannili FN-imi Meeqqat Pisinnaatitaaffii pillugit Isumaqatigiissutip 1989-imeersup akuerineqarnerata kingorna meeqqat immikkut pisinnaatitaaffeqarnerisa akuerineqarnera nalinginnaanerulernikuuvoq.

Nalunaarusiaq una Inuit Pisinnaatitaaffiinut Institutti aamma Kalaallit Nunaanni Inuit Pisinnaatitaaffii pillugit Siunnersuisoqatigiit saqqummersippaat.

Nalunaarusiami immikkoortumi ineriartorneq siulliullugu naatsumik allaaserineqarpoq. Tulliullugu meeqqat pillugit isumaqatigiissut aamma Kalaallit Nunaanni inatsisit isumaqatigiissummut tunngatillugu pingaaruteqartut naatsumik nassuiarneqarlutik.

Tamassuma kingorna sammisat pingasut toqqakkat allaaseraagut aammalu Kalaalli Nunaanni inuit pisinnaatitaaffiini pitsanngorsaatissanik inassuteqaateqarluta. Sammisat tassaapput:

  • Sumiginnaasarneq, nakuusertarneq atornerluinerlu
  • Meeqqat inuusuttullu inissinneqarnikut
  • Meeqqat inuusuttullu inatsisinik unioqqutitsisut

Aamma FN-imi piujuartitsilluni ineriartortitsinermi nunarsuarmi anguniakkat Kalaallit Nunaanni meeqqanut inuusuttunullu tunngassuteqartut allaaserigaagut.

Ukiuni kingullerni ilaatigut Isumaginninermut Aqutsisoqarfimmik pilersitsinikkut, meeqqanut tapersiisarneq pillugu inatsisip nutaap akuerineqarneratigut, Naalakkersuisut kinguaassiuutitigut innarliisarnernik akueriniarnermut 20182022-mut periusissiaatigut meeqqat sumiginnagaanermut innarlerneqartarnermullu illersorneqarnissaat annertusarniarlugu Kalaallit Nunaanni aaqqissuussaanermi arlalinnik allannguisoqarnikuuvoq.

Inuit Pisinnaatitaaffiinut Instituttip aamma Kalaallit Nunaanni Inuit Pisinnaatitaaffii pillugit Siunnersuisoqatigiit isiginninniarnerup annertusarneqarnera taperserpaat. Isumaqarpugut Inatsisartut, Naalakkersuisut kommunillu meeqqat pillugit suliassani isumaginninnermi suliniutaasa ataqatigiissarnissaat tunngavilersorluakkamillu suliniuteqarnissaat qulakkeerniarlugit angusassanik toraagaqarlutik ukiuni aggersuni sulinissaat aamma pingaartuusoq.

Nalunaarusiami inassuteqaatit pingaarnerit

Inuit Pisinnaatitaaffiinut Instituttip aamma Kalaallit Nunaanni Inuit Pisinnaatitaaffii pillugit Siunnersuisoqatigiit nalunaarusiami sammineqartuni pingasuni tamani ataatsimut isigalugu inassuteqaatigaat oqartussat akisussaasut naatsorsueqqissaarinernik amerlanernik katersuissasut avammullu saqqummiussissasut. Pissutsinik ineriartornermillu aaqqissuussamik ilisimasat puijuartussanik allanngunissanut pingaaruteqarput.

Tamassuma saniatigut ilaatigut inassuteqaatigaagut

  • Isumaginninnermut Inatsisinillu Atuutsitsinermut Naalakkersuisoqarfiup kommunit suleqatigalugit ilaqutariit navianartumiittut taperserniarlugit aamma meeqqat inuusuttullu sumiginnagaanermut, nakuusernermut kinguaassiuutitigullu atornerlugaanermut illersorniarlugit ataatsimut sunniuteqartumillu suliniuteqarnermi periusissiat iliuusissatullu pilersaarutit atuutilersinneqarnissaat siunertaralugu oqartussat assigiinngitsut akornanni ataqatigiissaarinissaq qulakkiissagaa.
  • Meeqqanut tapersiisarneq pillugu inatsimmi suliniuteqareernermi malitseqartitsisarneq pillugu malittarisassat kommunit qulakkiissagaat, kommunit taamaalillutik meeraq angerlarsimaffiup avataani inissinneqarnikoq 18-inik ukioqalersinnagu siusissukkut isumaliutigissallugu meeraq 18inik ukioqalernerata kingorna tapersiissutinik neqeroorfigineqartariaqarnersoq.
  • Kalaallit Nunaanni Pinerluttunik Isumaginnittoqarfiup kommunit suleqatigalugit inuusuttut pillaatip naammassereernerata kingorna inuiaqatigiinni peqataallutik inuunissaat pinerloqqinnginnissaallu siunertaralugu inuusuttunut isertinneqarnikunut tunngatillugu ilinniagaqarnikkut, suliffeqarfeqarnikkut, atornerluinermik katsorsarneqarnikkut il.il. isumaginninnermi suliniutit ingerlaavartumik ataqatigiissartassagai.
  • Kalaallit Nunaanni Namminersorlutik Oqartussat Danmarki oqaloqatigalugu naalagaaffiup immikkoortuanut Kalaallit Nunaannut atuutititsinnginneq atorunnaarsissagaat, taamaaliluni inuit ataasiakkaat nammagittaalliuteqarsinnaanerat pillugu FN-imi Meeqqat pillugit Isumaqatigiissummut ilassut Kalaallit Nunaanni atuutilersinneqassalluni.

Anguniarparput, saqqummiussagut pdf-iusut il.il. skærmikkut atuaammik atuarneqarnissamut tulluartuunissaat. Tamatumani ajornartorsiutinik nalaassissaguit, digitalimi aaqqissuisoq attavigiuk, Stine Juhl Nielsen uunga stni@humanrights.dk.

Vi tilstræber, at vores pdf’ede publikationer m.m. er egnede til at blive læst af skærmlæser. Skulle du opleve problemer, så kontakt venligst digital redaktør, Stine Juhl Nielsen på stni@humanrights.dk